2007 hade det gått 5 år sedan min senaste fjällvistelse och jag hade nästan glömt bort mitt intresse. Vi den här tiden arbetade jag framför en dator dagarna i ända (gör fortfarande) och hade dessutom spelat World of Warcraft de senaste två åren och jag kände mig rejält trött på datorer och skärmar. Jag kände att jag ville göra något helt annat och helt plötsligt en dag när jag satt och dagdrömde kom jag att tänka på fjällen och att jag naturligtvis skulle se till att komma ut på en vandring! Jag började fundera på om jag kunde ta mig upp för Kebnekaise och blev bara mer och mer sugen på att bege mig till Lappland. Jag läste en massa på nätet om kungsleden och Kebnekaise, och tog reda på så mycket jag kunde om fjällvandring. Jag studerade olika packlistor och funderade över vilka grejor jag behövde införskaffa. Jag pratade med olika bekanta om att vandra kungsleden från Abisko till Nikkaluokta inklusive en bestigning av Kebnekaise men ingen var riktigt med på idén. Vandringen lät bra men ingen ville veta av några berg. Till slut beslöt jag och min bror att vandra Kungsleden, och sedan skulle vi se hur vi gjorde med Kebnekaise. Vi planerade vandringen för augusti 2007.
Jag var nu fast besluten om att börja vandra regelbundet samt att bestiga toppar och insåg att jag behövde en del utrustning. Jag började lägga alla mina pengar på detta samt tog även lån för att kunna köpa en grundutrustning. På den här tiden bodde jag i Sundsvall och personalen på naturkompaniet var vänliga och hjälpsamma och hjälpte mig med både tält, sovsäck, regnkläder, kängor, ryggsäck, kök och en massa andra pinaler. Ett trangia-kök, liggunderlag samt en del andra saker köpte jag på Clas Ohlson, och snart var jag redo för att ge mig ut i naturen! Jag gjorde ett par testturer upp på norra berget men behövde en längre tur där jag kunde övernatta en eller två nätter, och fann till slut Gusturleden. Det är en 4 mil lång runt-gående vandringsled utanför Sundsvall och på midsommarhelgen hade jag inget annat för mig utan packade ryggsäcken och gav mig till fots iväg mot leden.
Utan att göra historien för lång kan jag nämna att det var en otroligt lärorik tur. Jag gick med drygt 20 kilo och var fullständigt utmattad på tredje dagen. Det var till slut så illa att jag kunde gå endast ett hundratal meter i stöten innan jag rasade ihop, och jag fick till slut ringa en taxi som tog mig till Sundsvall och hem. Jag hade även lidit av vattenbrist när jag inte hittade vattendrag, och jag drack dåligt sjövatten vilket inte är vidare trevligt. Väl tillbaka i Sundsvall köpte jag mig ett vattenfilter för att inte råka ut för samma elände igen.
Jag förstod att jag var alldeles för dåligt tränad för dylika strapatser. Jag hade nyligen fyllt 31, levt framför datorn och ätit skräpmat i många år samt rökt och snusat som en borstbindare fram till januari 2007 då jag helt slutade med nikotin. Avsaknaden från motion och nikotin kombinerat med skräpmat och datorsittande hade gjort att jag gått upp rejält i vikt och vägde nu runt 95 kilo. Jag insåg att jag var tvungen till att börja träna om jag skulle kunna vandra och bestiga berg, dessutom ville jag börja leva mer hälsosamt och inte känna mig som en soffpotatis.
Min bror fick bekymmer med sin semester och det blev aldrig tillräckligt med tid för att vandra det året, vilket jag minns gjorde mig väldigt besviken. Vi började planera för 2008 istället och på vintern däremellan började jag löpträna men fick fort problem med mina knän och ledbandsinflammation, och hade svårt för att få kontinuitet på träningen.
Jag satt ofta och tittade på dokumentärer om berg och klättring och blev otroligt sugen på att klättra 8000meters-berg som Mount Everest. Det var något som tilltalade mig något enormt när jag såg bilderna från Himalaya och den alpina klättringen, men jag visste ju samtidigt att jag var många år ifrån att kunna företa mig något sådant. Jag bestämde mig i alla fall för att börja med Kebnekaise och se hur det skulle gå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar