Drytooling och isklättringspremiär!

Jag har tagit varje chans jag fått att komma ut på klättring och förra året klättrade vi in i december innan det till slut blev för kallt för vanlig klippklättring. Vi hade sedan en tid tillbaka diskuterat att fortsätta med drytooling, det vill säga att klättra med stegjärn och isyxor direkt på klippa. Att låta klättringen ligga nere hela vinterhalvåret kändes tråkigt och dessutom vill jag ju gärna träna på allt inom alpin och mixad klättring, så det kändes som ett naturligt steg vidare.

När man klättrar i berg är det huvudsakligen tre former av klättring involverad; Snö, is och klippa. Ofta klättrar man alla tre på väg mot någon topp, eller då man klättrar på olika leder, och det är detta som kallas mixad klättring. När man kommer till ett klippparti är det ju inte tal om att klättra med klätterskor och bara händer utan det blir naturligt att fortsätta med stegjärn och isyxor direkt på klippan, inte minst med tanke på kylan. När man sedan lyfter ner denna typ av klättring på landbacken kallas det drytooling, och det var alltså detta jag gärna ville fortsätta att ägna mig åt som ett led i träningen inför bergen.

Jag visste inte först om det skulle vara lättare eller svårare att klättra klippa med stegjärn och yxor jämfört med vanlig klippklättring. Jag ville tro att det skulle vara enklare men hade ändå en del misstankar om motsatsen. När jag och Lev drog till Soffabacken i mitten på december och jag för första gången skulle prova så fick jag en chock över hur svårt det var. Jag kom ingenstans! Det var visserligen en ganska svår led vi började med, kanske 7-, men ändå. Det tog lång tid att vänja sig vid stegjärnen och isyxorna mot vanlig klippa. Balansen blir om möjligt ännu viktigare och man måste lära sig att lita på yxorna trots att man vet att de inte alltid är att lita på. Samma sak gäller för stegjärnen. Med tiden lär man sig att bättre kunna känna om ett grepp är stabilt, men i de lägen det inte finns några stabila grepp så är det bara att chansa, och det är lätt att slå sig själv i huvudet när yxorna tappar fästet. Likaså stegjärnen känns många gånger förrädiska, man vet aldrig riktigt när de tänker släppa. Balansen blir avgörande och det är viktigt att man håller fästpunkterna stilla och under ett konstant tryck hela tiden, både vad gäller stegjärn och yxor.

Nu har vi varit ute nästan varje helg och klättrat och efter en 6-7 gånger tycker jag det börjar gå riktigt bra. Jag har skaffat ett par nya yxor, Petzl Quark, som är helt suveräna och jag är otroligt nöjd med dem. Idag tycker jag allt att drytooling är roligare än vanlig klippklättring och det går ju ihop med mitt intresse för alpinism, så det är väl lika så bra.

Lev vid Snuvestuan
19 Januari 2012

Här inviger jag mina nya Petzl Quark yxor.

Drytooling var till en början
mycket svårt och ovant.

Nu senast var det jag, Lev, och Frederic som i februari stack till Kullaberg för att klättra. En gång i tiden svarade Frederic på en annons jag hade skrivit på utsidan.se där jag sökte klätterkompisar i Skåne. Vi har sedan dess mailat en del fram och tillbaka och det är Frederic som drog samman det gäng som jag och Håkan har klättrat med den senaste tiden, där även Lev är inkluderad. Jag har alltså mycket att tacka Frederic för! Vi har flera gånger försökt klättra tillsammans men det har hela tiden varit något i vägen för någon av oss och Frederic har även varit bortrest en del. Detta blev således första gången vi träffades vilket förstås var mycket roligt. Han visade sig vara fantastisk trevlig och med en god portion humor!

Frederic och Lev diskuterar hur
topprepet ska förankras.

Vi hade turen att på norra kusten hitta ett par isleder som vi kunde klättra på. Här nere i Skåne är det svårt att hitta bra is att klättra på och isklättring har jag velat prova på länge. Det visade sig var väldigt annorlunda och förbaskat roligt! Vi klättrade på två olika leder under dagen och stack sedan till Soffabacken för att tälta. Frederic ville prova sin bivack-utrustning och hade föreslagit detta.

Kullamannens Dörr på Kullens norra kust.
Här hittade vi till våran stora förtjusning
is vi kunde klättra på.

Jag och Frederic.

Lev blev först ut att känna på isen.

Vädret var kanon hela dagen.

Här gör jag min premiär som isklättrare.

Petzl Quark, en mångsidig yxa som
visade sig utmärkt till is.

Lev var den som hade bäst vana för isklättringen.

Frederic var inte mycket sämre.

Mycket vackra miljöer.

Sällsynt fint med all is.

En otroligt fin dag vid Kullen. Här klättrar Lev.

Isen hade lite överhäng och det blev
ordentligt jobbigt för armarna.

Det blev lite mixad klättring.

Ett av mina fall fångas på bild.

Lev uppe på klippan. Ett tjusigt kort.

Dagen avslutades med camping vid Soffabacken.

En intressant detalj kring sovandet. På morgonen efter att jag packat ihop mitt tält kunde man i snön tydligt se var jag hade legat då mycket av snön var bortsmält. Detta är inte bra då det betyder att behövlig värme smiter ut. Jag hade inte frusit ett dugg under natten men detta är ändå ett bevis för ett dåligt liggunderlag och ett tecken på att jag behöver skaffa ett bättre. Just nu har jag ett Therm-A-Rest ProLite Large som länge fungerat väldigt bra men som jag ändå tror inte är tillräckligt för vinter (det är trots allt ett 3-säsongs). Jag kommer istället att skaffa mig en downmat, något jag velat ha ganska länge. Det kommer vara väl värt sin investering. Här ska ingen värme smita sin kos!

Vi kommer att fortsätta drytoola och klättra is här så ofta vi kan och jag hoppas bli bättre på det. Förhoppningsvis kan vi snart komma iväg till Rjukan för någon veckas isklättring. I sådana fall blir det förstås ett nytt inlägg här på sidan.